Häpnadsväckande påstående

imagesJag slölyssnade på TV, och nån hade sagt att det mest provocerande man kan göra i Sverige idag är att be eller få folk att tänka själva… Jag häpnade!

Bara därför ska jag visa film med kulturarbetare, som äldre känner igen väl men inte yngre, och en av dem hette Tage Danielsson, och han var en mycket populär man i Sverige under 30-40 år.

Unga känner egentligen också igen Tage, kanske utan att tänka på det, för han har skrivit ”Sagan om Karl-Bertils Jonssons julafton” som sänds årligen på TV.

Tage var duktig på att få folk att tänka själv
Det vi idag kallar för politiskt korrekta åsikter fanns inte, och jag kan inte påminna mig att det ens fanns nån som önskade att manipulera eller styra vad folk ska tänka och tycka. Idag kan folk bli rasande om du tycker något ”fel”, och det känns mer som ett symtom på sinnessjukdom än verklighet, och det är ett skäl till att jag gillar livet på norra Cypern för där saknas det.

indexFilmen nedan är en rolig monolog som Tage skrev efter Harrisburgolyckan; den första, stora kärnkraftsolyckan i världen. Det var kärnkraftverket Three Mile Island i Harrisburg, i Pennsylvania i USA som drabbades av ett haveri den 28 mars 1979. Den 26 april 1986 var det dags igen; Tjernobylolyckan som har påverkat Sverige enormt, och gör fortfarande men man tiger om det – och nu har vi Fukushima – som förtigs helt.

Vi hade en folkomröstning om kärnkraften
Folkomröstningen om kärnkraften i Sverige hölls den 23 mars 1980, och Tage skrev sin monolog 1978 och han hade en enormt stor betydelse just för att han var duktig på att få folk att tänka själva.

imagesAstrid Lindgren vet nog alla vem hon var
Pomperipossa i Monismanien är en satirisk saga skriven av den svenska författarinnan Astrid Lindgren, publicerad i Expressen den 10 mars 1976.

Jag vill påstå att Astrid avsatte s-regeringen helt själv med den sagan. Jag gör också påståendet att Tage avgjorde folkomröstningen om kärnkraften men varken Astrid eller Tage talade om för folk vad de skulle tycka. De gestaltade, och de fick folk att tänka – själva.

Nu 40-45 år senare är vi i krig men utan folkomröstningar
Jag har sett en artikel; ”Ingen berättar att vi dödar folk” i AB men den var nog ett misstag, och i vart fall ett undantag. De flesta vet inte ens om att vi är i aktivt krig. Än mindre har vi röstat om den saken, och vi har inga kulturarbetare av den sort som Tage och Astrid representerade.

Vem som helst förstår att Astrid och Tage var farliga
indexDe var båda enormt folkkära så ”avsätta” dem kunde man inte, och det är bara publiken som kan ge dem sparken – och det gjorde inte publiken. Under samma tid levde Cornelis djävulen med Palme delvis samman med författaren Wilhelm Moberg – minst lika farliga, om inte farligare och enormt poppis.

Cornelis är på många sätt den som verkligen tar rätt tjur vid hornen för han såg igenom Olof Palme, och möjligen fattade Cornelis vad som skulle komma att hända?

indexMoberg läste av Palme, och hade en berömd debatt i TV med OP, och Palme som var en skicklig retoriker klarade inte av Moberg, och i samma veva inleder OP ett kärleksförhållande med författaren Shirley MacLaine, som han träffade under en TV-sändning med Birgitta Sandstedt som programledare.

OP klarade inte av MacLaine heller, och sammantaget är samtliga de namn jag nu har räknat upp bakgrunden till att vi idag står utan stridbara som står på folkets sida. Man kunde omöjligt avsätta / sparka / bli av med Moberg, Cornelis, Astrid, Tage men man kunde se till att de inte ersattes.

375px-Cornelis_1966Cornelis Vreeswijk Till Hans Excellens Statsminister Olof Palme

Vår broder tuktar en trumma
Han vill att vi alla höra
Och när vi så när blivit stumma
Hett bly slår han i vårt öra

Hör! Undergången sig närmar
Precis som vi kalkylerat
Vi har redan inregistrerat den på våra radarskärmar
Så nu har vårt välfärdssamhälle nog kommit till ändstationen
Gråt inte, gå hem istället och se det i televisionen


Någon annan dag ska jag berätta hur de gjorde för att bli av med folk som Astrid, Tage och Cornelis
Jag kan bara lova att det blir under april månad. Jag vill tänka ett tag först, och fram till dess kan du fundera på om det är ”rätt” eller ”fel” (allt ska sorteras i dessa två fack numera) när jag säger att vi sitter i en diktatur.

De flesta ler givetvis åt mig – eller skakar på huvudet – men de har inte det perspektiv jag nu har gett dig. De vet inte – eller tänker inte på det  – hur det såg ut före diktaturen, före polisstaten, innan den politiskt korrekta eran och framförallt långt innan ”det värsta man kan göra är att få / be folk tänka själva” landade i mitt barndomsland. De vet inte vad som hände med makthavare som gick för långt – vilket motstånd / stryk de mötte och fick.

Tage Danielssons monolog om sannolikhet
Sannolikt va, det betyder väl nåt som är likt sanning. Men riktigt lika sant som sanning är det inte om det är sannolikt.

Nu har vi tydligen inte råd med äkta sanningar längre, utan vi får nöja oss med sannolikhetskalkyler. Det är synd det, för dom håller lägre kvalitet än sanningar. Dom är inte lika pålitliga. Dom blir till exempel väldigt olika före och efter.

0Jag menar före Harrisburg så var det ju ytterst osannolikt att det som hände i Harrisburg skulle hända, men så fort det hade hänt rakade ju sannolikheten upp till inte mindre än 100 procent så det var nästan sant att det hade hänt.
Men bara nästan sant. Det är det som är så konstigt. Det är som om man menar att det som hände i Harrisburg var så otroligt osannolikt så egentligen har det nog inte hänt.

I själva verket gick ju hela det socialdemokratiska partiet och väntade i över ett halvår på att få veta om det som hände i Harrisburg har hänt eller inte, innan de kunde bestämma sig för om dom ska tycka att kärnkraften är så farlig som den skulle vara om det som har hänt i Harrisburg hade hänt. Nu har dom bestämt sig till sist, och tydligen kommit fram till att det som hände i Harrisburg inte har hänt, men att vi å andra sidan måste ha mycket bättre säkerhetsanordningar så det inte händer här också.

Och man förstår ju att dom har tvekat, för en sån olycka inträffar ju enligt alla sannorlikhetsberäkningar bara en gång på flera tusen år, och då är det ju i varje fall inte troligt att den har hänt redan nu, utan det är väl i så fall mera sannolikt att den har inträffat längre fram. Och då kommer ju saken i ett annat läge. För det kan ju inte vi bedöma nu. Då. Eller…

Sen är det också det att om det som hände i Harrisburg verkligen hände, mot förmodan, så är ju sannolikheten för att det ska hända en gång till, den är ju så oerhört löjligt jätteliten så att på sätt och vis kan man säga att det var nästan bra att det som hände i Harrisburg hände, om det nu gjorde det. För jag menar då kan man ju nästan säkert säja att det inte kommer hända igen.

I varje fall inte i Harrisburg. Och säkert inte samtidigt som förra gången.

TageRisken för en upprepning är så liten att den är försumbar. Med det manas att den finns inte, fast bara lite.
Nu är ju det här rätt krångligt för gemene man, så egentligen är det väl ingen idé att ha folkomröstning om sånt här. Folk i allmänhet dom tänker förstås på sitt grovhuggna vis att det som hände i Harrisburg verkligen har hänt. Dom tar det som en sanning. Tala alltid sanning, barn, sa våra föräldrar till oss. Det får vi inte säga till våra barn utan vi måste lära dom att alltid tala sannolikt. Att säga sannolikheten, hela sannolikheten och ingenting annat än sannolikheten.

Så att dom inser att det som hände i Harrisburg inte kan hända här, eftersom det inte ens hände där, vilket hade varit mycket mer sannolikt, med tanke på att det var där det hände.

Kommentera

Translate »
%d bloggare gillar detta: