Logiskt!

Om man aldrig har ett enda problem kan man inte lösa problem
Jag ser det precis överallt; curlade barn som inte får uppleva en enda motgång,  inte ett enda problem och jag har mycket svårt att tro att de kan överleva sin 25-årsdag ens för de kommer hänga sig när första pojkvännen gör slut.

För nu tre, fyra år sedan såg jag en dokumentär om en 40-åring som kört av vägen med sin nya Saab – glidit av vägen. Varken han, frun eller bilen skadades, och det här blev för mycket för honom. Han kom aldrig över detta enorma misslyckande, och han ältade och ältade, och en dag hängde han sig på sitt tjusiga landställe i skärgården.

En bloggstammis skrev i morse till mig:
Min systerdotter har 2 barn, 2 år och en på 2 månader. Hon vägrar dagis och jobbar bara när maken är hemma. Hennes svärföräldrar tjatar jämt om att barnen måste in på dagis, annars blir de förståndshandikappade. Då svarar hon, jag var aldrig på dagis och det gick bra ändå. Ni kan skicka dit era ungar men mina kommer aldrig dit.

Jag förstår systerdotterns desperation för det börjar bli allvarligt; det svenska vansinnet.

Svenska skolelever sämst på problemlösning – aprilskämt?

Kommentera

Translate »
%d bloggare gillar detta: